vad är då detta?

Är bloggen död?

Jag är då inte död.

Idag började skolan. Var rädd för att det bara skulle vara massa inbitna som kan måla vad som helst, när som helst, hur som helst och framförallt hur bra som helst.

Kliver in genom dörren kvart i nio. Möts av tre personer som hänger i ett grupprum.

Hej, piper jag.

Hej, piper dom tillbaka.

Tryckt stämning.

Sätter mig i en soffa. I soffan bredvid sitter två killar som känner varandra sen innan. Tystnad.

Nä men, ser du, säger den en killen till den andre. Minken har bytt plats.

På ett bord längre bort står en uppstoppad mink.

Nä, där stod den inte när vi var här på vårutställningen, svara den andre.

Inbitna..

Tystnad.

Kolla, kille nr 1 igen. Den här har tänder.

Syftar nu på den uppstoppade gåsen som står på ett annat bord.

Stämningen räddades av det stundande kaffet.

Välkomna! Det här kommer bli en svettig och blodig tid, säger rektorn.

Det säger nått om ribban (ja, den riktiga ribban).

Jag tror eleverna nästintill bor här. Lärarna har manat oss att bunkra upp med mycket mat för de kommande, sena nätterna.

Vi hade presentation och jag känner att det här kommer bli en bra klass ändå. Många som verkar sköna. Känner mig peppad!

På schemat för denna vecka: kroki, kroki, kroki, kroki och lite mer kroki. Kul.

Vässar pennan!/ S