Mårre, din vilja sitter uppe i grantoppen. Det har den alltid gjort och kommer alltid att göra.

Jag har bestämt mig. Och jag tycker synd om grabben (mårre). Även fast han inte vill ha mig, så har jag tyvärr bestämt att han visst ska ha mig. Det bara e så. Vi ska bli ihop igen. Jag känner mig lite läskig. Som en såndär vek och efterhängsen karaktär. Men icke! Med mig har det alltid varit tydliga och raka besked... Han får liksom finna sig i det. Annars blir det ett helvete. Så länge han håller sig lugn och fin med sin nya girlfriend (moi) så kommer allt att gå som det ska. Hehe